By Marcus Karlsson
Co-Founder, The Third Act
Att placera pensionssparande i fonder och andra värdepapper medför en osäkerhet. Det går inte på förhand veta hur kapitalet kommer utvecklas och vilken pension man kommer att få. För att beskriva risken i t ex en fond har ett regelverk utvecklats där fonder klassificeras utifrån en risknivå från 1 till 7, där 1 motsvarar den lägsta risken och 7 den högsta. Denna riskkategorisering säger väldigt lite om osäkerheten i din framtida pension då det inte finns ett klart samband mellan denna riskkategorisering och risk i framtida pension. Dessutom består pension av många olika delar och vad risken är i en enskild fond hjälper föga att förstå den totala risken. The Third Act har därför tagit fram en metodik där vi illustrerar den totala risken i pension och på så sätt hjälper individen att på ett korrekt sätt planera sin pension och förstå osäkerheten.
Pensionskapital är placerat i olika former av värdepapper t ex i fonder. Det här betyder att värdeutvecklingen är osäker och helt enkelt kommer bero på utvecklingen på fonderna. Osäkerheten, eller risken, kommer i sin tur bero på hur pensionskapitalet är placerat samt eventuella garantier.
För att hjälpa till att förstå risken har det på EU-nivå utvecklats en metodik för att beskriva risken i olika fonder på en skala från 1 till 7, där 1 motsvarar den lägsta risken och 7 den högsta. Vilken riskkategori en fond får beror på historiskt uppvisad risk (volatilitet). Frågan är nu vilket värde de här olika riskkategorierna har för pensionssparande och hur man möjligen ska tolka och använda dessa.
Riskkategorier för fonder är inte lämpligt för rådgivning om placering av pensionskapital
Den metod som tillämpas för att beräkna risken i en fond har sin utgångspunkt i ett buffertsparande. Det som analyseras är alltså osäkerheten i värdet för varje given dag – inte osäkerheten för en given tidpunkt längre fram i tiden. Man kan säga att risk-klassificeringen beskriver risk i produkten, snarare än hur lämplig den är för ett specifikt sparmål. Det är inget konstigt med det då mycket av sparande i fonder är i form av buffertsparande.
Konsekvensen blir att fonder som får lägst riskkategori, dvs 1, ofta är räntefonder med kort löptid som typiskt investerar i t ex statsskuldsväxlar. Det är lån som staten gör med återbetalning inom ett år. Längre upplåning kallas statsobligationer. Idag så är räntan på dessa statsskuldsväxlar negativ, dessa typer av fonder kommer alltså typiskt sett få negativ avkastning, även utan avgifter.
Hur lämpar sig en sådan fond för pensionssparande? När man sparar till pension är köpkraft väldigt viktigt, dvs avkastning på pensionskapitalet bör minst uppgå till inflation för att man ska bibehålla köpkraften. Det viktiga är inte nivån på pensionen utan vad man kan köpa för den.
Riksbanken har idag ett inflationsmål på 2% och om vi tittar på inflation för oktober 2021 så var den hela 3,1%. Om pensionskapitalet placeras i en korträntefond så urholkas köpkraften alltså med ett par procent per år. Sett över en längre period kommer det här få dramatiska konsekvenser för individen och kan mycket väl halvera köpkraften. Det här kan knappast beskrivas som låg risk! De riskkategorier som beskrivs i fondfaktabladet kan alltså inte översättas till vilken risk de har vid ett pensionssparande.
Det går inte att basera ett råd på bara en del av pensionssparandet då den totala pensionen består av olika delar och dessa i sig har olika egenskaper.
Pension består av olika delar:
- Allmän pension från staten, som i sin tur består av inkomstpension som kan ses som en given förmån som justeras för inflation och alltså inte är beroende av utvecklingen av t ex aktiemarknaden, samt premiepension som är ett fondsparande.
- Tjänstepension som arbetsgivare betalar finns också i två varianter; förmånsbestämd som kan liknas vid inkomstpension samt premiebestämd som mer liknar premiepensionen.
- Privat pensionssparande där individen själv sparar i t ex fonder.
Varje person kan antas ha en mer eller mindre unik kombination av dessa olika delar. En person som har övergripande förmånsbestämda lösningar kommer få en pension som har väldigt lågt beroende av bl a aktiemarknaden. Om personen i stället har väldigt mycket premiebestämd tjänstepension och hög lön kommer exponeringen mot marknadsrisker vara betydande.
För att fördjupa analysen ytterligare kan premiebestämd tjänstepension och privat pension antingen placeras i fonder eller i traditionell försäkring. I det senare fallet kan spararen själv inte ändra hur pensionskapitalet skall placeras utan det bestämmer försäkringsbolaget. Inom traditionell försäkring finns även en minsta garanterad förmån som även den påverkar riskprofilen.
Pensionssparande är unikt för varje individ – generiska lösningar bör undvikas
Enligt lagen om försäkringsdistribution skall uppgifter om kundens ekonomiska situation och investeringsmål ligga till grund för bedömning om risktolerans och förmåga att bära förluster i pension. Vid pensionssparande, dvs att investeringsmålet är en pension, måste alla delarna i pensionen beaktas. Om en person bara har en liten del av sitt pensionssparande i fonder kommer den totala risken vara låg, även om fonderna har hög risk.
I exemplet ovan antas två personer ha samma förväntad pension men helt olika marknadsrisk då den ena har mycket fonder och den andra mycket förmånsbestämd pension. Att då ställa ett par generiska frågor om risk och sedan dra en slutsats om vilka fonder som är lämpliga blir helt missvisande om inte hänsyn tas till övriga delar av pensionen.
Vilka slutsatser drar vi
De riskkategorier som står i fondfaktablad för att beskriva risken i fonden kan inte översättas till risk i pension. Det går alltså inte att utgå ifrån riskklassificering av fondprodukter vid rådgivning om lämplig risk i pensionssparande. För att kunna fastställa denna risk måste analysen utgå från alla delar av individens totala pensionssparande. Utan denna ansats går det inte att göra en beskrivning av risken i pensionen och hur t ex en fondrekommendation påverkas av individens valda risk i pension.
The Third Act har tagit fram en metodik där vi illustrerar en kunds risk i totala pensionen baserat på allt pensionssparande samt genomlyser hur pensionskapitalet är investerat, vilken även beaktar eventuella garantier. Utifrån historiska data kan vi sedan visa på osäkerhet i pension och hjälpa kunden till en lämplig avvägning mellan risk i pension och förväntad nivå på pension på totalnivå.
Tjänsten undanröjer komplexiteten genom att låta kunden ta ställning till endast ett val – lämplig risk på den totala pensionen – i stället för risken på varje enskild fond och försäkring. Därefter rådger tjänsten fördelning av pensionskapitalet i enskilda fonder i försäkringar där kunden kan påverka placeringsvalet.
